Det finns en sak som gör mig så väldigt irriterande och det hände på Arlanda flygplats.
Vi har ett barn med autistiskt syndrom vilket gör att han inte fungerar som andra barn och kan inte riktigt tala utan säga några och någon mening.
Vi skulle efter den långa resan där vi också hade haft lite problem vid starten då Theo inte vill sitta fast skriker lite grann. Då hade en tjej som satt en liten bit bort satt och gjorde ljud som åååå, puuu, och höll för öronen då hon tyckte det var jobbigt att Theo skrek så då fiskade Anna upp öronpropparna och gav till flygvärdinna som precis kom förbi och fråga den självupptagna tjejen om hon ville ha dom då hon tyckte det var jobbigt. NEJ var svaret. Till våran stora förvåning höll inte den tjej för öronen efter det något mera. Den övriga flygresan gick bra så länge Theo slipper att sitta fast och då är han som vilket annat barn som helst.

Nu till mitt stora irritationsmoment. Det var när vi skulle hämta väskorna så fick Theo ett utbrott då väskorna inte kom snabbt nog. Då när inga väskor kommer så har folk inget annat att göra än att stå och titta på oss. Jag kämpar järnet med Theo medans Anna väntar vid väskbandet. Vi turas om att göra saker Anna och jag då vi landade i Turkiet tog jag väskorna och Anna hade Theo. Medans jag står där och kämpar så känner jag allas ögon bara stirrande på mig i tystnad. Efter en stund frågar Anna om vi ska byta. Och jag svarar. Jätte gärna blir så jävla irriterad på alla som står och glor.

Strax efter det så kommer väskorna och Theo kommer till bandet och hans kära Blixtenväska kom och han blev lugn.

Vad vill jag få ut av detta.
Vi med barn som man märker är speciellt sluta att stirra vi gör allt i vår makt för att få kontroll över situationen. Det underlättar inte att stirra i tysthet.

Ett stort plus i kanten till Alanyas flygplats som hade en stor lekställning i samband med väskhämtningen.

När man har små barn så behöver man ibland olika nycklar som låser upp det arga. I vårt fall så är det låten Love me like you do med Ellie Goulding. Det spelar ingen roll hur arga Theo eller Nova är så stannar dom upp och lyssnar på låten och glömmer varför dom var arga. Men det är svårare med dom äldre där måste man jobba på ett helt annat sätt. I vilket fall så var Nova otroligt arg då hon inte fick följa med Anna och Theo dom skulle lämna Julia. Så då behövde jag bara sätta på låten så var vi som nya igen.

Strax innan vi åkte till Turkiet så började jag med förarbetet till altanen på framsidan. Så all tid gick till det så då föll träning i träda. Så 2 veckor utan träning och äta en massa gott ? sätter kondition på test men nu tog jag mig iväg igen till träningen vilket var väldigt skönt. Men själva passet blev väldigt lugnt så jag kan köra igång lite hårdare snart igen.

Då Theo har Autistiskt syndrom så fastnar han väldigt lätt i olika intressen, det är intressen som för oss kan vara helt obegripliga men väldigt väldigt viktiga för honom.
Så varje gång vi skulle gå till maten till och från så skulle vi alltid stanna vid visa platser. Så när det gäller vår son Theo så gäller det en väldig planering hela tiden.

Här var det väldigt viktigt att titta att fläkten snurrade eller stod stilla.

Lampor var också en väldigt viktig och är fortfarande en viktig del i Theos liv. Här skulle vi bara stanna och titta varje dag på lampan.

Vi hade lovat våra stora barn en större resa. Först var det tänkt att vi skulle åka till Egypten men världsläget just då gjorde att vi fick byta semesterort då ving drog in alla resor. Så valet föll för Turkiet och staden Alanya.

Resan dit gick bra det enda var starten och landning för Theo då han inte gillar att sitta fast.

Väl där så märkte vi att valet av hotell var det bästa vi kunde få. Vi hade en pool strax utanför villan vi hade. Och väldigt när till allting. Så allt överlag var väldigt bra. Det enda som är jobbigt är att Theo har det väldigt tufft bland folksamlingar så resan för honom har tagit väldigt hårt. Så när jag berättade för Theo att vi skulle hemma så fick han en väldig glädje och sprang runt och var otroligt glad. De övriga barnen har haft det väldigt underbart och roligt. Det bästa dom stora hade var nog vattenrutschbanorna. Så överlag var det en väldigt mysig resa.